"När livet ger dig en anledning att gråta, visa då att du har tusen anledningar till att le."

Nu var det evigheter och väldigt tråkigt här på bloggen. Ber om ursäkt för de.

De sista 2 veckorna har varit innehållsrika, oslagbara minnen, oslagbar känsla, gudomlig på många sätt och veckor som är skrivna i historien. Elit vill jag kalla det! För dessa människorna är fasen eliten alltså. Oslagbara !!

Det hela började med att jag skickade ett sms till min fyrmäning, vi har inte umgåts på ca 5 år. Vi umgicks jämnt förut från det vi var 10 år gamla fram tills vi gick på gymnasiet. Ja, typ 6 år, med andra ord. Vi har haft mycket skoj, bus, minnen och en vänskap som inte finns av denna värld. Vi har så grymt mycket bakom oss. Gudomliga minnen! Anyway, jag skicka iväg ett sms för att se vad som hända på helgen, och till svar fick jag en förfrågan om jag ville följa med på housefestivalen,och då blev jag helpep på en gång och sen beställde jag biljetter ganska snabbt efteråt. Det var grym kväll, träffa underbara männsikor, ös på dansgolet, bra musik, skratt, bus, prata om gamla minnen, träffa mycket nya människor, shotrace ( dock är inte laktrisshots min starka sida. Är inget fan av laktris direkt. ;) Lite tequila shot blev det också, det är inte heller speciellt gott, men sprit, speciellt shots, ska väl inte va gott?! ;))

Sen var jag och hon även ut 2 dagar till, blandannat på hoffmaestro, vilket KUNG kväll! Men på fredagen var det en "vanlig" kväll på bowlingen, den kvällen träffade jag ännu mer personer jag inte träffat/pratat med på evigheter och det var riktigt kul. Lärde även känna ännu mer hä rliga människor. En härligt kväll! Men åter till lördagen med hoffmaestro. Den kvällen var dubbelt upp!!! Det var bara hon och jag som gick dit, men väl inne träffade man ännu mer personer som man inte träffat på åratal. Sen väl när hoffmaestro började spela sprang vi ut, ( dom spela ute nämligen. ) det spöregna, men kan säga att man glömde bort regnet ganska snabbt. Väl nedanför scenen bland många människor så träffade jag nya härliga människor. ( kan säga att det var lervälling där vi stod. Med tanke på att det regna och hade regnat innan. Men tänkte man på det? Nääää. ) Vart människor man dansa med, jag blev uppslängd på ens axlar och bara sjöng med till musken, ( kan säga att den som sjöng i hoffmaestro bara log. ;) haha. Vilket första intryck jag gjorde på dom. hahahaha x)) Sen åkte jag även vågen på människorna, dom tog upp mig och där skjutsades jag ett tag. Hahaha, en helt olsagbar kväll!! Är fortfarande helt lyrisk över den kvällen. Jag har funnit vänner för livet. Vilka gudomliga människor!! Kärlek i miljoner till er!!

Därefter löpte allt på. Jag och M umgicks och var och träffade personerna som jag lärde känna på lördagen, ( Hon känner dom personerna väldigt bra och känt dom länge! ) Sen blev det tisdag, classic car week. Det var crusing dagen. Där blev det ännu mer att umgås med dessa härliga människorna. Även S & O gjorde sällskap! En grym kväll de också. Träffade ännu mer personer jag inte träffat på ett tag. Grymt!

Sen igår var jag också även ut. Där träffade jag ännu mer personer jag inte pratat med på väldigt länge. Också en oslagbar kväll!

Till ett helt annat ämna nu.
I onsdags började jag rida en ny häst. En väldigt fin dam med mycket energi och beslutsam dam! Men är helt underbar bara man hittar "knapparna" på henne. Jag skulle ta hand om henne och rida henne ifrån i onsdags fram tills idag. Har varit underbart att få sitta på en sådan dam. Vilken underbar personlighet. Fina häst! Även fast min kropp inte riktigt vill va med på noterna än, så var det väldigt roligt att vara tillbaka på hästryggen. Jag väntar, kämpar och verkligen försöker få tillbaka en hel kropp utan smärtor. Stärka upp kroppen. Sakta men säkert ska de gå, annars finns risken att jag kommer att ha av en muskel, förslitningsskada eller så. Men var kul att se hur mycket min kropp klarar av. Faktiskt fick jag den där ; aha, grejen. Att kroppen orkade mer än vad jag trodde, men den är fortfarande lååååååååångt ifrån mållinjen. Jag ser inte ens mållinjen kan jag säga. Men det får ta den tid det tar. Får försöka ha tålamod. Men jag vill att kroppen ska vara färdig NU, NU, NU! Men så enkelt är det inte.

Detta är en väääääääldigt kortkortkortkortfattad förklaring av dessa veckor. Den har varit grym, härlig, bäst, elit, obeskrivlig, oslagbar och helt jäkla gudomlig. Dessa veckor står nu skriven i historien, med bravur och ett starkt minne som ligger mig varmt, varmt om hjärtat. Oslagbar är ordet! Jag har träffat människor som kommer att vara vänner för livet. Sen fick jag bevis på att - Äkta vänskap aldrig rostar!

"Lycka är att minnas gårdagen
drömma om morgondagen
och leva idag."

Nu kommer jag att återvända lite till ett inlägg som jag skrev igår. De inlägget kan ni läsa och heter; The life is wonderful. Så nu kommer jag att forsätta skriva lite om det.

Jag träffade som sagt en go collega innan jag skulle gå på mitt pass igår. När vi satt och pratade så fick jag en känsla; Fasen, det finns fler som känner som mig, som gått igenom mycket, någon som verkligen förstår mig. Men efter samtalet så kände jag i hela kroppen att energi hade pumpats igång, ordentligt. Det var och är en skön känsla, när man känner att energin blir uppfylld på nytt. Härliga känsla.

Jag är en människa som har svårt att veta ibland när jag ska "ge upp", jag vill kämpa ända in till sista andetaget. Just för att jag ska veta att jag har kunna gjort allt. Måste känna mig "färdig", eller "klar", innan jag kan släppa saker. Annars vet jag att jag inte skulle va nöjd efteråt. Tror att det finns fler människor därute som också vill bli helt "färdiga" med dem påbörjat, innan man är nöjd. Tror ni förstår min tanke ?

Sen är jag en människa som måste ge alla människor en ärlig chans, ( låter som att man skulle vara gud, önskar man kunde va det ibland. ) men ibland tar det stopp. Men jag tycker att alla människor är värd en helhjärtad och ärlig chans, innan man kan döma någon. Jag kan inte döma någon innan jag lärt känna den. Jag har mitt motto; -" Jag dömer ingen fören jag lärt känna personen, så jag säger inte ett ord om den nu. " Men ibland kan man åka fast rätt fort, då man märker att personkemierna inte stämmer riktigt. Det är ju så att alla människor går inte ihop med alla, men det är så det är. I dom lägena kan man kanske inte göra så mycket. Eller kan man det ?

Sen har det blivit mycket insikt efter gårdagens möte angående människor liv. Vi alla har vårat "eget" liv, sina drömmar, mål, sorger, motgångar, medgångar, framgångar, osv osv. Men när jag började fundera mycket på det just över Mitt liv, så blev jag såhär; Men jag "lever" nästan inte Mitt liv, jag låter mig styras av andra. Varför ska andra männsikor få styra mitt liv? Sen är det ju så att jobbar man, går i skolan, har djur, osv osv, då är ju det ens liv. Man blir väl kanske mest styrd om man jobbar, för man har sin chef. Men samtidigt har man ju valt sitt arbete. Men just det här med att ibland känner det som att andra människor styr mina känslor, tankar, värderingar, drömmar, mål, osv osv. Den tanken gjorde mig en aning frustrerad. Varför låter jag mig styras av andra? Det finns skäl till varför man ibland "låter" sig styras, just för att man inte kanske kan stå upp för vad man känner, tycker och tänker. Jag är inte säker på att det är såhär, det är en väldig massa tankar i mig just nu.

Detta är mitt liv, du har ditt liv, och det en själv som ska leva, så som man vill leva. Har man drömmar, mål, osv, låt ingen stå ivägen för dig. Låt dig inte hindras! Stå på dig och va stark i dina målsättningar. Jag är rättså säker på att just Du kommer att lyckas om du bara bestämmer dig för att lyckas.

Vi människor lever med så mycket styrka inom oss, mer än vad vi tror. Bestämmer man sig för att man kommer att lyckas, kommer man att lyckas med det man tar sig an. Men tänker man istället på att man bara kommer att misslyckas, då kommer man det. Så länge vi tror på oss själva, så kommer man att gå lång. Det är jag helt säker på. Jag har mina mål i mitt liv, jag tänker inte låta någon ta mina mål och drömmar ifrån mig. Jag tänker kämpa upp mot mina mål. Jag vill känna att jag lever, känna att jag levt, upptäcka massa härliga saker och ställen, sätt mycket, varit med om mycket, osv, jag vill uppleva livet. Och det tänker jag göra. Kommer du? :)

Vi hade finbesök idag. En liten fågel som ville komma in och göra sällskap en stund. :)

Som rubriken lyder, så känner jag just nu. Träffade en underbar kollega innan jag skulle gå på mitt pass, vi satt och pratade en stund, och sen kom det insikter och jag kände hur energin började pumpa i mig. För den energin jag känner just nu, den har jag inte känt på många, många år. Vilken hel omvändning det blev inuti mig. Vilka fantastiska människor det finns. En stor eloge till dig som jag pratade med. Det är en fantastisk tjej som fler borde träffa. Jag har haft en stor lust till livet hela tiden, men nu känns den ännu större. Älska livet, så älskar livet dig tillbaka. :) Take care!

Tjingeliiing!

Har just landat i soffan, och är rätt trött. Så en film blev ett bra val. Det blev mycket prat, mys, grillat kött och god efterrätt med c. Mysfaktor på hög nivå. Även solen lyste, vilken 10-poängare. :)

Nu ska jag fortsätta kolla på film.